Vernissage Frölunda!

Då har vi satt datum för vernissagen på Frölunda Kulturhus. Lördag den 19/1 blir det. Mer om det framöver naturligtvis.

Ny blog!

Den här bloggen har ju uteslutande handlat om Tivolilivutställningen, dess tillkomst och att ställa ut i största allmänhet. Och den gav blodad tand. Så nu har jag kört igång en ny blog som bara handlar om fotografi ur mitt perspektiv. Den heter Bilder, fotografier och massor av kort..... Välkommen att besöka den. Jag försöker att lägga in något varje dag.

Lite uppmärksamhet i den skånska pressen blev det ändå!

-----------------------------------------------

Ystad Allehanda

Livet på ett tivoli

Posted on 05/09/2012 by erikssonskultur | Lämna en kommentar

Tivoliliv
Foto: Per-Olof Stoltz
Sjöbo konsthall 

Vilka foton ska hänga på en konsthallsvägg? Var går gränsen mellan fotojournalistik (press- och reportagefoto) å ena sidan och fotokonst å den andra? Onödiga frågor, kanske. Olika ögon ser och tycker olika. Var en och drar själv gränsen. Och måste det ena utesluta det andra?
Vad press- och reportagefoto är för mig: frusna ögonblick. Om och när fotografen lyckas frysa ett exakt ögonblick ur en perfekt vald vinkel och förmedlar ögonblickets rätta känsla – då blir det också fotokonst.
Just detta har fotografen Per-Olof Stoltz lyckats med. Nej, inte alltid, inte med och på varje foto – men tillräckligt ofta.


Karusellen monteras upp och provas på Sjönevads marknad.      Foto: Per-Olof Stoltz 

De 36 svartvita foton som visas i Sjöbo konsthall blir tillsammans ett fotoreportage där Stoltz följer Max tivoli på resor i Sydsverige. Här syns ödsliga grus- och gräsplättar när tivolit – på det första fotot – anländer till Sjönevads marknad och – det sista fotot – dagen eller bara några timmar efter ska ge sig av igen när Norvallas marknad i Varberg är slut för denna gång.
Där emellan byggs bergodalbanan upp, monteras ihop och repareras vid behov, det arbetas vid skjutbanor och karuseller, man tar en paus och fikar, lagar och äter lunch, skrattar och jobbar, pussas lite i smyg. Män och kvinnor, äldre, medelålders och ungdomar. Barnen som kommer och hälsar på föräldrarna. Efter varje marknad räknas pengarna.
Ett både vanligt och ovanligt arbetsplatsreportage. En spännande, annorlunda miljö men ändå ett arbete, ett kneg, som andra. Fotona förmedlar känslan av ovanlig vanlighet och vanlig ovanlighet. Också några foton på tivolibesökare: familjer med barn som åker radiobil.

Spirande kärlek bland vagnarna i Sjöbo. Foto: Per-Olof Stoltz

Per-Olof Stoltz har arbetat med två format: dels ovanligt avlånga foton och dels kvadratiska. Varför han valde de här formaten vet jag inte men det känns lite ovanligt, de passar bra som kontraster till varann och får mig att titta till lite extra. Vet inte heller om han arbetat i dator eller kopierat för hand i mörkrum. Men hans foton ser en smula gammeldags ut med sin breda, innehållsrika gråskala mellan svart och vitt.

Ur bildreportaget sticker en dryg handfull foton – mer än de övriga – ut som konstverk. Till exempel ett foto från Sjönevad där två arbetare, Tomek Wiatrak och Helge Törnblom, justerar bergodalbanan.

Solen är på väg ner och det sjunkande ljuset skapar starka kontraster mellan det mer svarta och det mer vita. Tivoliarbetarna blir som en skulptur. Fotot blir ett stilleben.

Skjutbanan, också ett foto av Per-Olof Stoltz från Sjöbo.

På ett annat foto, som jag också tycker mycket om, har Artur Kozkowski parkerat sin sovkabin (en tillbyggnad eller hytt på en vagn eller lastbil) mitt på Stora torg i Eksjö. Fotot innehåller sådär 95 procent svärta. Det är nattstämning. I bakgrunden syns Thörnell & Anderssons klädaffär.

På ett lika stämningsfullt foto sitter Kozkowski i soffan i sin ”kabina” och läser tidningen under en naken glödlampa.

Per-Olof Stoltz har också tagit flera fina bilder under Max tivolis besök på Sjöbo marknad. Till exempel fotot av den kärlek som kan spira bland vagnarna: Dennis Eriksmoen och Annika Andersson småpussas medan Wojcieck Eliasz tittar på, lite avund- eller svartsjukt…
Ytterligare ett Sjöbo-foto: kockan Agnieszka Rotajczyk slevar upp dagens lunch i kantinvagnen.
(Ystads Allehanda 2012)

 

-----------------------------------------------

Kvällsposten.

I tivoliland

TIVOLILIV | Av Per-Olof Stoltz | Sjöbo konsthall t o m 14/9

En vanlig dag i Tivoliland tar sin början. Anlända. Måtta den yta man har till sitt förfogande. Packa upp. Bygga. Och så - underhålla, först besökarna och sen utrustningen; möjligen i omvänd ordning. Summera dagen, mynt och sedlar - och så packa ihop.

Tivolit var en ständigt närvarande kittling under fotografen Per-Olof Stoltz uppväxt i Helsingborg. Trots närheten till Köpenhamn och det berömda Tivoli med stort T så var det ändå de ambulerande som fastnade i hans sinnen, med sina luftgevär och en förmodligen gnisslande och ryckig Virvelvind.
I vuxen ålder gav ett fotoreportage här i Kvällsposten pressfotografen Stoltz mersmak, och som frilans följde han sedan under fem år i början av 2000-talet Max Tivoli: "Inte för stort eller för galant. Ett tivoli vars ryggrad är en familj med rötter i europeisk tivolitradition och som aldrig skulle finnas utan diverse udda existenser som funnit en fristad i tivolits värld. Och polska säsongsarbetare. Det är som en cirkus utan dess stjärnor i manegen."
Utställningens 50-tal bilder är tagna i södra Sverige; i Sjöbo, under marknaden såklart, men också i Halland och Småland. Monterad på Ikea:s Lack och delar av Expedit tonar denna svartvita berättelse om människorna bakom den färgglada tivolivärlden fram. Stoltz jobbar med rena, skarpa linjer - skånska fält, byxrevärer, karusellarmar, långa trailers och husvagnar, eller med fantasieggande kompositioner där människolemmar och åkattraktionsdelar burleskt flyter ihop.
Tivoliliv andas ett slags attraktiv tidlöshet. Letar man kan man förvisso hitta en och annan logga eller ett varumärke från i dag - men bildspråket, stramheten, fokuset på det fysiska arbetet (som ibland för tankarna till sovjetiska propagandabilder), och de polska säsongsarbetarnas, om inte helt tidlösa, så i alla fall 40-50-talsliknande frisyrer, skänker en klassisk, nostalgisk laddning åt bilderna. Och det är verkligen tivoli-liv vi får. Vardag och slit. Ankomst och uppbrott. Och någonstans däremellan: lite vila, mat och kärlek.
Dagen efter att jag sett utställningen övernattar jag som av en händelse i en cirkusvagn. Någon undrar på Facebook om jag är på rymmen? Kanske det. Det är inte bara för Per-Olof Stoltz som livet på vägarna utövar en lockelse. Säkert är just tidlösheten en del av spänningen.

• Av Camilla Larsson camilla.larsson@expressen.se

Publicerad 25 aug 2012 10:15

Vernissagen

Har fortfarande inte vant mig vid den här tomma känslan efter att ha hängt en utställning och precis gått ut från min vernissage. Det är känslor, intryck och arbete som snurrar runt i huvudet i ett svindlande tempo. Samtidigt som allt står stilla. Stormens öga.

Tack alla ni som kom till Sjöbo, rekordvärmen till trots. De hade ju lovat regn. En prognos som verkade trolig denna sommar. Men till er alla som föredrog solens värme och sken istället för konsthallens spotlights. Bilderna finns kvar! Till den 14 september.

Att hänga en utställning är inte bara ett fysiskt arbete med skruvar, tråd, krokar och allt som behövs, det är också det sista stycket i den process som är en utställning. Lokalen, ljuset, väggarna men framför allt historien. Här får allt sin slutliga plats, här försöker jag skapa en historia med bildernas placering. Men det är inte bara ordningen som jag kan använda. Av Mia Klintewall på Galleri Kontrast lärde jag mig att gruppera och skapa ”pauser”. Fokusera historiens rytm. Ett lite större mellanrum för att markera en övergång, en förtätning så att tempot höjs för betraktaren. Är tanken. Åker ni dit så känn efter. Fungerar det?

Hör gärna av er ändå om ni varit där. Beröm värmer men kom gärna med alla era åsikter. Om beröm är värme så kan kritik vara gödningen som får mottagaren att växa. Gammalt trädgårdsmästarordspråk.

Tillbaka i Sjöbo

Så har jag då äntligen kommit på plats med mina bilder på Konsthallen. Möttes av affischen redan utanför entrén. Kul.
Annars var det en återseendets glädje att köra sträckan Lund-Sjöbo igen. Många minnen bubblade upp från tiden då det här var mina "jaktmarker" som frilansfotograf. Dalby-Veberöd och så Sjöborakan. En sträcka jag aldrig trodde att jag skulle njuta så av att köra. Första gången. Efter tre gånger t.o.r. var jag ganska nöjd.
Lokalen är jättefin. Har tyvärr inga bilder från den nu då jag glömt kortläsaren hemma och inte tog några bilder med mobilen. Ändring på det till imorgon. G'natt

Tillbaka till Sjöbo!

Det var på Sjöbo Marknad som idén om att dokumentera ett resande tivoli väcktes. En allt för tidig morgon i det ännu tidigare 90-talet drog jag och kollegan Jocke deRooy iväg för att i all enkelhet ta lite "kort". Vi gick runt i det imaginära kaos som uppstår när tivolibyggare och marknadsknallar ska bygga och samsas om utrymmet. Och där stod han. En grabb på lite över 20 år, alldeles stilla med tomma, oseende ögon som allra helst ville sluta sig. Det visade sig att han varit igång i över ett dygn. Bilden som jag tog fastnade hos mig. Och där någonstans såddes fröt till det som visas på Sjöbo konsthall fr.o.m. lördag. Tyvärr kan jag inte hitta den där bilden längre men här är några andra bilder som finns med i projektet. All made in Sjobo!

Affischen!

Sjöbo nästa!

Den 18:e augusti kommer utställningen till Sjöbo, en plats som känns helt rätt. Många av bilderna är ju tagna på anrika Sjöbo marknad. Det blir i Konsthallen och vernissagen är mellan 12-15. Mer om allt detta framöver. Och här ser du Konsthallens hemsida.

Sista chansen 08!!

För alla er i hufvudstaden, idag är sista chansen att se min utställning Tivoiliv på Galleri Kontrast. Öppet 12-16. Sedan bär det av till Lund där den får bo hos en vän tills det blir dax för vernissage på Sjöbo Konsthall den 17 augusti. Ses där alla ni skånska vänner!

En liten snutt.

Upptäckte precis att jag finns på Youtube. Ett litet klipp från vernissagen i Eksjö. Lite skakigt, fruktansvärt motljus och nästan omöjligt att höra. Men det är jag! Faktiskt. Tack Höglandsnytt, vars notis du hittar här.
Annars verkar utställningen röna uppskattning på Galleri Kontrast i Stockholm. Du kan se den där t.o.m. den 20/5.

Publicitet!!!

Fick ett sms kl 7 imorse "Köp DN idag, med stockholmsbilagan." Tack Klas. Spännande. Om det inte var för att möjligheten att hitta DN i majorna i denna arla morgonstund är obefintlig.
"- Vi har ju GP", vilket översatt blir:
" -Varför skulle vi ha en morgontidning från Stockholm för?"
Så det blir klipp meddelst vanlig post. Så länge får jag nöja mig med denna Iphonebild som den rådiga Mia på Galleri Kontrast skickat. Trekvarts sida tydligen. Umpf!

Vernissagen på Kontrast

Lite bilder från helgens vernissage. Tack alla ni som kom!

Inte bara lådor

Jag måste få skriva några rader om Thomas Hallgren. Mannen som gjort det möjligt för mig att forsla runt utställning så säkert som det går. Utan att det väger ton.
Thomas gör lådor. I wellpapp. Stora, små, konstigt formade eller helt vanliga... lådor. Han har ett företag som heter MaxBox här i Göteborg, på Hisingen rättare sagt. Där gör han små serier specialbeställda lådor till sina kunder. Bra så. Men han har en annan sida som jag aldrig hade anat när han ringde upp första gången, som svar på en mejlförfrågan från mig. Jo, han kunde ställa upp med att göra specialgjorda lådor till mig. Vi möttes och avhandlade mått, kvalitéer, vikningssätt och tider. Sedan förklarade Thomas varför han ville göra mina lådor. Han tyckte om mina bilder. Och jag blev varm om hjärtat. Senare visade det sig att detta var inte första gången de gjort kartonger till konst. Kändes lite som ett signum.
Men det finns mer. Bilden ovan är från förra veckan när jag var hos MaxBox och packade utställningen inför Stockholm. Thomas kom förbi för att kolla läget. Och berätta om ett annat lådprojekt i kulturens värld. Teatern. I Göteborgs stadsteaters uppsättning "Jag vill få vara mamma" ingår ett antal wellpappslådor från Maxbox i dekoren. Kul tyckte jag. Men då kom den där fantasifulla och oväntade Thomas fram.
Han sa: "Jag tänkte att inga av våra lådor kommer att ha setts av så många människor, som de lådorna har gjort när föreställningarna är över. Och tänk, när en föreställning är slut så skulle de kunna diskutera det som de sett."
Fantastiskt. Så talar en man som gör mer än "bara" wellpappslådor.

 .

Livet som en dominobricka

Det börjar kännas som i en sådan där film där de planerar ett rån in i minsta detalj. Och sedan på dagen-D så ska allt bara falla på plats, passa in i vartannat. Typ Rififi eller Oceans eleven.
I mitt fall har frakten bokats, på Maxbox har de klistrat fast fraktsedlarna och väntar sig att lådorna hämtas imorgon, i Stockholm väntar Mia på att bilderna ska komma i rätt tid (för rätt dag får man väl förutsätta), mitt tåg ska vara i tid så att jag hinner packa upp bilderna redan på torsdag ....... Likt dominobrickor, typ.
Hoppas bara att mina lådor ser bättre ut än de här när de kommit fram. Om de kommer fram. Eller, jo det gör de. Väl? Ågren!

Packat o Klart

Då har jag packat Tivoliliv inför transporten till hufvudstaden. Första gången som jag ska skicka med ett fraktbolag, så lite nervöst är det. Lager på lager med wellpapp, plast, kartong och bubbelplast ska göra resan säker. Men ändå....

Affischen!

Visst blev den snygg! Tack Mia Klintewall på Galleri Kontrast för den.

Det börjar närma sig igen.

Det har varit en konstig tid efter Eksjö. Inte tomt, snarare som om hela projektet med utställningen har landat en bit bort. Den finns där någonstans, nerpackad, men inte framför mig. I mina händer. Ständigt i sinnet. Men nu ska den få dansa igen.
I huvudstaden nämligen. Den 21/4 är det vernissage på galleri Kontrast. Har bokat boende, resan dit likaså. Klart med frakt är det också. Och galleriet har lagt ut utställningen på sin hemsida. Känns som om jag är med på banan. Nu ska jag bara hitta en dag då jag kan åka ut till vännerna på Maxbox för att packa om utställningen och göra den redo för transport. Gulla lite med bilderna,typ. Nu e' de vår!

Frölunda 2013!

 

Då var det klart. Tivoliliv ställs ut på Frölunda Kulturhus från mitten av januari 2013 och en månad framåt. Ska bli kul att få visa mina bilder i mina nya hemtrakter.

Nytt datum!

Det kom en påsk emellan. Satt och gick igenom almanackan för våren när jag upptäckte att det planerade vernissagedatumet på Galleri Kontrast i Stockholm visade sig vara på......Påskafton! Mejl till Mia på galleriet, som också hade dålig koll på den alltid så flyktiga påsken, och vips så hade hon ordnat ett nytt datum. Nu blir det vernissage den 21/4, och man har till den 20/5 att se utställningen. Välkomna!

Lite lokalpress.

Så här skrev Smålands Tidning om mig och Tivoliliv. Klicka så blir det förhoppningsvis läsbart. Det är ju en inscannad bild från papperstidningen så det blir därefter.

Och lilla Höglandet.nu som kom ut i god tid innan vernissage.

Vernissage!

Så har det äntligen varit vernissage i Eksjö på min utställning. En skön känsla att ha bilderna på vägg, snyggt hängda. Och jag vill med en gång tacka Pia Löfgren och Anders Ahnstedt för deras fantastiska bemötande. Kände mig bortskämd med all hjälp och support som jag fick. Och tack till Anna, min fru, som dök upp på fredagkvällen och gjorde helgen ännu underbarare. Och sedan tog hon alla fina bilder från själva vernissagen. Och de kommer här:

Kvällen innan vernissage. Allt är klart och jag går bara omkring och myser.

Lördag morgon och alldeles för fint väder för vernissage.

Men det blev ett imponerande ljus i den fantastiska Lilla Konsthallen.

Popcorn, sockerdricka och marknadsgodis var passande tyckte vi.

Så var det då dax!

 

Joakim deRooy som satte sig och körde från Blekinge för att vara med. Det var 20 år sedan vi sågs sist. Tack Jocke!

Och återigen tack, Pia och Anders!