Publicitet!!!

Fick ett sms kl 7 imorse "Köp DN idag, med stockholmsbilagan." Tack Klas. Spännande. Om det inte var för att möjligheten att hitta DN i majorna i denna arla morgonstund är obefintlig.
"- Vi har ju GP", vilket översatt blir:
" -Varför skulle vi ha en morgontidning från Stockholm för?"
Så det blir klipp meddelst vanlig post. Så länge får jag nöja mig med denna Iphonebild som den rådiga Mia på Galleri Kontrast skickat. Trekvarts sida tydligen. Umpf!

Vernissagen på Kontrast

Lite bilder från helgens vernissage. Tack alla ni som kom!

Inte bara lådor

Jag måste få skriva några rader om Thomas Hallgren. Mannen som gjort det möjligt för mig att forsla runt utställning så säkert som det går. Utan att det väger ton.
Thomas gör lådor. I wellpapp. Stora, små, konstigt formade eller helt vanliga... lådor. Han har ett företag som heter MaxBox här i Göteborg, på Hisingen rättare sagt. Där gör han små serier specialbeställda lådor till sina kunder. Bra så. Men han har en annan sida som jag aldrig hade anat när han ringde upp första gången, som svar på en mejlförfrågan från mig. Jo, han kunde ställa upp med att göra specialgjorda lådor till mig. Vi möttes och avhandlade mått, kvalitéer, vikningssätt och tider. Sedan förklarade Thomas varför han ville göra mina lådor. Han tyckte om mina bilder. Och jag blev varm om hjärtat. Senare visade det sig att detta var inte första gången de gjort kartonger till konst. Kändes lite som ett signum.
Men det finns mer. Bilden ovan är från förra veckan när jag var hos MaxBox och packade utställningen inför Stockholm. Thomas kom förbi för att kolla läget. Och berätta om ett annat lådprojekt i kulturens värld. Teatern. I Göteborgs stadsteaters uppsättning "Jag vill få vara mamma" ingår ett antal wellpappslådor från Maxbox i dekoren. Kul tyckte jag. Men då kom den där fantasifulla och oväntade Thomas fram.
Han sa: "Jag tänkte att inga av våra lådor kommer att ha setts av så många människor, som de lådorna har gjort när föreställningarna är över. Och tänk, när en föreställning är slut så skulle de kunna diskutera det som de sett."
Fantastiskt. Så talar en man som gör mer än "bara" wellpappslådor.

 .

Livet som en dominobricka

Det börjar kännas som i en sådan där film där de planerar ett rån in i minsta detalj. Och sedan på dagen-D så ska allt bara falla på plats, passa in i vartannat. Typ Rififi eller Oceans eleven.
I mitt fall har frakten bokats, på Maxbox har de klistrat fast fraktsedlarna och väntar sig att lådorna hämtas imorgon, i Stockholm väntar Mia på att bilderna ska komma i rätt tid (för rätt dag får man väl förutsätta), mitt tåg ska vara i tid så att jag hinner packa upp bilderna redan på torsdag ....... Likt dominobrickor, typ.
Hoppas bara att mina lådor ser bättre ut än de här när de kommit fram. Om de kommer fram. Eller, jo det gör de. Väl? Ågren!

Packat o Klart

Då har jag packat Tivoliliv inför transporten till hufvudstaden. Första gången som jag ska skicka med ett fraktbolag, så lite nervöst är det. Lager på lager med wellpapp, plast, kartong och bubbelplast ska göra resan säker. Men ändå....

Affischen!

Visst blev den snygg! Tack Mia Klintewall på Galleri Kontrast för den.

Det börjar närma sig igen.

Det har varit en konstig tid efter Eksjö. Inte tomt, snarare som om hela projektet med utställningen har landat en bit bort. Den finns där någonstans, nerpackad, men inte framför mig. I mina händer. Ständigt i sinnet. Men nu ska den få dansa igen.
I huvudstaden nämligen. Den 21/4 är det vernissage på galleri Kontrast. Har bokat boende, resan dit likaså. Klart med frakt är det också. Och galleriet har lagt ut utställningen på sin hemsida. Känns som om jag är med på banan. Nu ska jag bara hitta en dag då jag kan åka ut till vännerna på Maxbox för att packa om utställningen och göra den redo för transport. Gulla lite med bilderna,typ. Nu e' de vår!